”Gör mot andra som du själv vill bli behandlad”
Världen över i många olika kulturer och religioner förekommer denna gyllene regel. Förvisso i lite olika varianter och formuleringar, men gemensamt är att den ses som en grundläggande och allmängiltig etisk princip.
Och visst kan den här regeln fungera som en hjälpande kompas för vårt agerande. Men hur gyllene den än må vara så är den på ett sätt trångsynt, och rent av arrogant. Jag menar, att helt kallt utgå från att mitt sätt att kommunicera och agera utifrån hur just ja tänker, värderar och känner skulle uppskattas och gillas av alla andra människor jag möter får väl ändå anses vara aningen arrogant.
Ok, utifrån flera enklare bitar funkar det ganska bra. ”Bjuda in till fest om du själv vill bli inbjuden någon gång”, ”slå inte någon på käften om du inte själv är sugen på en fläskläpp” och ”visa kollegan hur kopiatorn funkar om du själv vill ha någon hjälp”.
Men i vårt komplexa och globala samhälle med så många olika synsätt, ideologier och värderingar blir denna regel ganska godtycklig. Till och med för en så grundläggande sak som att visa respekt kan regeln bli aningen luddig.
”Visa respekt om du själv vill bli respekterad”. Absolut, det låter ju självklart och givet. Men på vilket specifikt sätt vill just du bli bemött och behandlad? Och är det sättet verkligen så självklart och allmängiltigt för alla du möter i olika sammanhang, situationer, kulturer och religioner?
En platinaversion av denna gyllene regel med utgångspunkt ifrån människors lika värde och rätt till frihet skulle istället kunna vara,
”Gör mot andra som just de vill bli behandlade.”
Men för att lyckas med denna uppgradering krävs en ödmjuk nyfikenhet, där vi frågar, lyssnar och verkligen vill förstå.
Och för detta tror jag i sin tur det krävs en insikt om att ens nuvarande världsbild och värderingsuppsättning inte är fast, allmängiltig och ”sann”,
utan föränderlig, individuell och bara är en av många fullt lika giltiga.
Då många ledare fortfarande verkar driva sin business som ett brädspel och alltså inte ens tagit till sig den gyllene – om än något trångsynta – lärdomen, så finns redan där mycket att hämta.
Men för dem som inte nöjer sig med guld utan även vill komma till platina, tror jag det finns stora möjligheter att frigöra verksamhetens fulla potential.
JL Wallenberg