Rätten till, och självklarheten i, att få vara sig själv är obestridlig, och inte på något sätt ifrågasatt av mig.
Det filosofiska sökandet efter jaget är heller inget jag tänker resonera kring här.
Men, den statiskt betingade och urskuldande undertonen i det allmängiltiga axelryckande uttrycket,
”jag är den jag är”
Som att allt tyckande, tänkande, handlande & agerande alla egenskaper & olater alla färdigheter & tillkortakommanden är djupt ödesbetonat & outplånligt inetsat i mig, i min person & identitet.
Som att jag vid födseln på något vis fick en stämpel på mig om hur jag skulle bli sen var det bara att gilla läget.
Nää, jag tror inte det är så
Jag tror inte det stod något mer än ett nummer på ID-bandet de satte runt vristen på mig som nyfött barn på universitetssjukhuset i Linköping.
Jag tror heller inte att de lite snabbt tog ett DNA-prov till analys för klassificering av personlighetstyp, karaktärsdrag, värderingar, BMI, musiksmak, m.m.
O´ så vitt jag vet bifogades ingen fraktsedel eller bipacksedel till mig som litet knytte där det listades vilka egenskaper jag var bestyckad med.
Så om det då inte stod klart från början vem jag skulle bli, när bestämdes det då?
Vem bestämde det?
om det aldrig är gjort…
vem är jag då?
Vad är jag?
Är jag en evolution eller en skapelse?
Är jag en slump eller en avsikt?
Är vi ensamma här eller finns det fler där ute?
Är det här allt eller är det bara Nivå 1?
jag vet inte?
Jag vet inte!!!
Men!!
Här är jag.
Jag sitter här just nu!
Jag föddes där, med de förutsättningarna.
Blev upplärd så, i den miljön.
Har gjort alla dessa olika val, vilket lett mig till alla de här ställena, situationerna, mötena som gett mig alla dessa erfarenheter, lärdomar, insikter…
Så, här är jag nu,
Mognad, Ärrad, Utvecklad & Bestyckad så här…
Intellektuellt, Kroppsligt & Känslomässigt
Inte jag eller någon annan kan ändra det, just nu…
Jag är den jag är.
Joo, så är det väl då…
Just nu i denna stund är jag den jag är.
MEN!
Det är ju enbart en nulägesstatus utifrån det passerade.
Det är ju ingenting som definierar min framtid.
Vart jag är idag behöver ju inte säga speciellt mycket om vart jag kan vara på väg i morgon eller befinna mig i övermorgon.
Så vad innebär då detta?
Du är den du är just nu beroende på alla dina beslut och ageranden utifrån alla händelser och omständigheter som ligger bakom dig. Din morgondag, din framtid är INTE förutbestämd eller fastlagd, och absolut inte huggen i sten!
Jaa, vissa saker, utifrån ditt nuläge kanske blir svårare att ändra på eller realisera än andra, men sätt inte ramar och begränsningar på dig själv som inte finns.
Lås inte in dig själv i ett rum bara för att det är där du befinner dig just nu.
Förminska inte dig själv till en färdig produkt.
Du är en fantastisk, underbar, värdefull, unik och kraftfull människa med en enorm potential.
O’ när du säger:
-jag är den jag är,
ja det du säger då är egentligen:
-jag har förlikat mig med hur, vad & vem jag är just nu, O´ jag kommer så alltid förbli.
Och med det sagt så har du låst in dig själv.
Missförstå mig inte, det är stor skillnad på att låsa och begränsa sig själv och att välja att stå fast vid ett val eller beslut, det är inte det jag pratar om och som jag nämnde tidigare så ifrågasätter jag inte på något vis självklarheten i att få vara sig själv.
Men låt inte något eller någon begränsa dig.
Låt inte bagage, ideal, förväntningar eller miljö förminska dig.
Bind inte fast dig själv, placera inte dig själv i ett fack och låt inte någon annan göra det heller.
Om du vill leva resten av ditt liv.
… jaa, jag sa så. Om du vill Leva resten av ditt liv och inte bara finnas till medan tiden går.
Då är min utmaning till dig:
Med ett barns lekfulla nyfikenhet upptäck och var öppen för vilka möjligheter som faktiskt finns för dig och dem omkring dig.
Knyt upp knutarna du bundit dig med och lyft på skygglapparna du tagit på dig och återuppta bygget. Bygget på den person du varje dag faktiskt väljer att vara.
Du är inte den du är,
Du är så mycket du väljer att vara.
J.L.Wallenberg