Syfte och meningsfullhet i tillvaron och arbetslivet är starkt kopplat till engagemang och välmående.
I den här artikeln utgår resonemanget ifrån en frågeställning om just det här, och om det vi gör egentligen spelar någon roll. Kanske zoomar jag ut lite väl långt, men personligen har jag svårt att förstå min roll och engagera mig i ett uppdrag om jag först inte förstått och landat i det större sammanhanget och syftet.
Texten kommer nog inte tilltala alla, men kanske kan den för några fungera som en tankeställare och ge lite perspektiv på vad vi använder tiden till, och till vilket syfte.
OBS! Den här texten förutsätter att du inte avsagt dig all existentiell tankeverksamhet eller lejt bort alla jobbiga frågor till nån sorts färdigpaketerad tjänstelösning.
Eftersom jag som individ ändå snart kommer dö och – så långt vi vetenskapligt kan förstå – aldrig mer kommer finnas i någon form, och eftersom mänskligheten bara är en extremt kortvarig liten gästspelare i universums oöverskådliga tidsrum.
Varför då bry sig om något? Varför anstränga sig? Varför gå i skolan? Varför jobba? Varför skaffa barn? Varför göra något överhuvudtaget? För vad spelar det egentligen för roll?
Om jag så skulle slå alla rekord, bestiga alla berg, vinna alla priser, måla de mest fantastiska tavlor, komponera den mest underbara musiken eller skriva de mest gripande böckerna. Om jag så skulle bygga det största företaget, bli rikast av alla, bota alla sjukdomar, mätta alla hungriga, stoppa alla krig och förlänga vår livslängd så kommer det ändå inte göra någon skillnad, mer än i ett begränsat och kortsiktigt perspektiv.
För i morgon finns vi ändå inte kvar. Vare sig du eller jag eller ens våra barn kommer finnas. Inte ens människan som art kommer bestå, och tids nog kommer det inte ens finnas några spår av att vi någonsin funnits. Så vad spelar det då för roll?
Det finns mycket som hotar vår existens. Dels den faktiska risken att vi utplånar oss själva, både som individer och livsform, genom konflikter och massförstörelsevapen, miljöförstöring och klimatkollaps. Därutöver bidrar vi genom vårt levnadssätt till sjukdomar och pandemier, den ena mer aggressiv och dödlig än den andra.
Sen har vi jordens egna geologiska krafter som genom landförskjutningar och vulkanutbrott har potential att ödelägga hela civilisationer. Dessutom finns yttre hot med asteroider och annan kosmisk aktivitet som när som helst kan slå ut allt liv på vår jord. Och även om vi skulle undkomma alla dessa hot, kommer solen ändå framöver svälla upp och förinta inte bara livet på jorden utan även planeten i sig. Så vad spelar det egentligen för roll?
Joo, trots denna alarmerande och dystra prognos är det inget som faktiskt är förutbestämt eller som med garanti kommer leda till total undergång.
Kanske lyckas vi som mänsklighet undvika att utplåna oss själva. Och över hela världen pågår faktiskt massor med initiativ, forskningsarbeten och utvecklingsprojekt för att hitta svar och ta fram lösningar på att hantera alla dessa utmaningar och hot. Allt från djärva initiativ för global utveckling av våra inre mänskliga färdigheter, så som Inner Development Goals, till avancerad forskning inom till exempel medicin och seismologi, och vidare till klart ambitiösa projekt för att styra undan asteroider och kolonisera andra planeter. Inom vissa områden har utvecklingen nått långt, medan det inom andra områden fortfarande befinner sig i ett tidigt forskningsstadie. Oavsett hur långt vi kommit och hur dystra vissa prognoser än må vara så lär vi oss allt mer hela tiden, både om oss själva och det universum vi är en del av.
Men sen har vi det där med själva tiden i sig.
Förutsatt att tiden fortsätter i samma takt som nu och vi inte hittar ett sätt att manipulera den, så kommer vi människor, även om vi lyckas eliminera alla uppkomna hot om utplåning, ändå inte finnas kvar i framtiden, i alla fall inte i den form vi finns nu. På grund av evolutionen, vare sig den får ske naturligt eller blir manipulerad av oss själva så kommer vi som homo sapiens ändå inte finnas kvar när solen väl sväller upp till en röd jättestjärna om 5 miljarder år, mer än möjligen som en fossil eller attraktion på något form av historiemuseum.
Och på något sätt handlar allt om tid och perspektiv. Utifrån vems eller vilket perspektiv vi tittar och utifrån vilken tidsskala.
Om vi till exempel tittar utifrån en dagsländas perspektiv framstår nog vi människor som eviga gigantiska gudar. Medans vi i universums perspektiv – förutsatt att vi registreras över huvud taget – snarare framstår som en tillfällig blipp av små sammansatta partiklar.
Så, åter igen, vad spelar det egentligen för roll?
⁃ I det långa perspektivet spelar det roll vad vi gör med våra liv här och nu då vi faktiskt påverkar både vår egen och alla andra livsformers utveckling och överlevnadsmöjlighet. Och då inget är förutbestämt, så är det ju helt enkelt upp till oss, huruvida vi bidrar till att utplåna eller utveckla människan och livet i stort.
⁃ I det korta perspektivet spelar det roll då vi kan välja att faktiskt spela de kort vi fått och utnyttja det vi har här och nu. Vi kan alltså passa på att leva nu när vi ändå finns till. Vi kan uppleva, erfara, tänka, känna och njuta i olika former genom alla våra sinnen och dessutom göra det i gemenskap med andra. Vi kan även samarbeta, utforska, upptäcka, lära, bygga, utveckla och bidra till något större än oss själva – något som kanske även kan bidra till det långa perspektivet.
Hur aktivt eller passivt, konstruktivt eller destruktivt vi sen beter oss och verkar utifrån dessa perspektiv kan variera och bero på många olika faktorer. Men hur vi faktiskt agerar rör inte bara våra egna liv, utan allt annat liv runt omkring oss och sätter även förutsättningarna för vår gemensamma eventuella framtid.
Vi kanske inte kan kontrollera tiden, men hur vi använder oss av den avgör till stor del hur lång och meningsfull tid det blir, både för oss som individ och livsform.
Så, mitt väldigt korta och oakademiska svar på frågan ”Vad spelar det egentligen för roll?” blir helt enkelt:
Det spelar en djävla roll!
Trots att vi ofta agerar utifrån en föreställning om att världen kretsar kring oss, tvivlar vi samtidigt mycket på vår förmåga att förändra den.
Men faktum är, stort som smått, vad du gör, gör faktiskt skillnad!
JL Wallenberg
